Bgs

Fem veckor har gått sedan jag förlorade min Bus.
Tillvaron har liksom stannat upp, medans omvärlden bara tycks snurra på snabbare än någonsin.
Och jag saknar henne så det gör ont. Har nog aldrig känt mig så ensam i hela mitt liv.
Samtidigt fortsätter vardagen med jobb, pluggande, hundvakteri och socialiserande.
Jag har Perla hos mig några dagar varje vecka. Samtidigt som det gör att jag har sällskap och tar mig ut,
får det mig att sakna Bessan om möjligt ännu mer- det är ju hela tiden fel hund jag har med mig.
Det är nästan som en känsla av otrohet.. Känner mig lagom frisk när det dyker på mig.. NOT!!

I övrigt snurrar hamsterhjulet på; har tentat av geriatriken med MVG som betyg =),
åker till Nina i Göteborg nästa helg, jobbar, jobbar extra, påbörjat en ny kurs, träffat farfar och familjen,
och långpromenixat flera gånger i veckan tack vare Perla! Och så blir det en sväng till faster Tina för att 
fixa håret innan Göteborg. Ja, det är väl ungefär så det ser ut.. 


Ain´t no sunshine...