21/1: Efter vetrinärbesöket...

Jag har inga trumhinnor kvar.
Min hund har ylat/ gråtit i mitt öra.
Konstant under hela vistelsen.
Och det kostade pengar.
Många pengar.
Två dagar innan löning.
Tack mitt hjärta.
Men hon slipper ha ont.
Jag slipper oroa mig.
Och jag slipper tänka.
På vad den kosingen kunde spenderats på.
Borta, finns inte mer.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0