Det där...

... snirklade jag mig ur snyggt!! F. ringde idag,och ville att jag skulle sjunga på L. barndop. Men grattis! Kul att vi hörts av sen hon blev mamma- den 25 november!! Det är ju bara snart 4 månader sedan.. Jag vill inte sjunga offentligt när det är så seriöst!! Prestationsångesten äter ju upp mig innan ens datumet är bestämt! Det måste ju vara perfekt!!! Frånsade mig faktiskt ansvaret att stå för sången. Däremot lovade idiotiska lilla jag att sjunga på ett eventuellt bröllop i framtiden- måtte de ALDRIG gifta sig! Om det nu skulle bli så trots mina önskningar, satte jag kravet att C. måste kunna kompa mig!

Har inte gjort så mycket idag. Jobbade ett kort pass mellan 10.30-14.
Handlade på vägen hem. Fixat ett nytt Visakort, eftersom det gamla är ungefär det femte eller sjätte som jag lyckats avmagnetisera inom loppet av 9 månader! Det är något fel på mig!
Har dessutom beställt ett skattemärke till automobilen, jag har väl bara kört "utan", sedan i september.. Eller inte helt utan egentligen, men märket sitter på instrumentpanelen,(efter att ha tvättat bort det), bara utifall att jag skulle bli stoppad av farbror blå!
Huset har jag ännu inte lyckats elda varmt.. trodde jag skulle frysa ihjäl när jag steg innanför dörren i måndags förmiddag, efter en alldeles för lång jobbhelg! Men jag jobbar på det!!!

Jorrit fick nya skor igår, och bilen en ny del i avgassystemet.. Som om min ekonomi inte redan är ansträngd denna månad!! Medans hovslagaren fick ta hand om kusen själv, gick jag och Bessy en lång morgonrunda från verkstaden till Ödekyrkan i Källa.. riktigt nice väder, det är vår i luften! Och på tal om våren- jag såg en vilsen trana när jag åkte till jobbet i morse, fast den verkade ganska trött, för den tappade höjd hela tiden.
Höll på att rida över en orm härom dagen också, men det vårtecknet hade jag kunnat vara utan,jag gillar dem inte!!!

Nu ska jag ta mig ut till stallet, sedan ska jag glida ner i ett varmt bad, och därefter lägga mig tidigt. Har en mastodontdag framför mig!

Bara 13 timmar kvar..

.. på mitt helhelgspass. Börjar onekligen att bli lite mör nu.
Har väl inte gjort så mycket utöver det vanliga, försökte städa lite, men mina axlar sade bestämt ifrån när jag kom så långt som till att torka ovanpå köksskåpen.
Plockade blåsippor under Bessywalken idag, tokigt tidiga, men nu står de här på köksbordet och bara är så blåa- underbart!
Något besök blev det inte igår heller. Men varför ska det vara så jävla svårt att bara lyfta luren och säga att man fått förhinder? Jag lackar ur på sådant!
Bessan har fått en total genomgång av päls, tänder och klor. Nu ska jag bara dammsuga upp efter henne, därefter tror jag att jag tar ledigt för kvällen!!!

Instinkter och intuition..

Eftersom jag fortfarande är fast på norra delen av ön, har dagen gått åt till att städa,laga mat, pyssla om mannen, tvätta, stryka, promenader och snickra på min nya blogg..
Tänkte att jag hädan efter ska bespara de stackare som hittar hit, från allt gnäll och min ständigt pågående tankeverksamhet.. Nä, inte riktigt så ligger det till.. Det jag gör är att försöka skaffa mig ett begrepp om vad jag gjort i mitt liv, sätta på pränt varför jag är som jag är.. Högst personligt med andra ord.

Bessy höll gladeligen (från hennes sida, inte mattes) på att bli påsatt av grannens schäfer Astro idag. Det var länge sen jag var så förtvivlat arg som just vid detta tillfälle, men det är faktiskt inte lätt att släpa 40 kg opålitlig hund baklänges halva promenaden. Jag ansåg tyvärr att jag inte hade så mycket annat att välja mellan- släpa eller att Bessy eventuellt blir dräktig..  Men jag börjar fundera över hur grann-gubben är funtad. Jag bad honom senast igår eftermiddag att hålla uppsyn över Astro- helst bunden, eftersom Bessy löper just nu.. Faan, hunden har väl aldrig sprungit mer lös än han gjort idag. Jag tror att han gör det på pin jävelskap, det aset..

Mitt besök har inte heller anlänt, fick en svag föraning av detta redan imorse.. Som jag påpekat innan- jag hatar min magkänsla!! Usch! Ta bort den...

Nu är det läggdags för mannen...

Fast på norra delen av ön..

Oj då.. tänkte jag skulle sätta mig här en stund för att dricka en kopp thé och sammanfatta dagen, men med min värdelösa tidsuppfattning är det bara till att vackert förflytta sig till spisen och fixa kvällsmat åt mannen..

Började med en ovälkommen migränattack imorse, ringde jobbet och fixade så jag kunde komma senare.
Har en ny kollega på jobbet, svåra vibbar därifrån. Vet inte varför, men det känns onekligen allt annat än bra, det är definitivt något som inte stämmer... Ringde min chef och kollade av vad hon egentligen uttalat sig om.
Tur det, många frågetecken raderades under det samtalet!

Vid 12 tvingade jag mig ur sängen, med förhoppningen att jag lyckats sova bort dunderskallebanken. Mockade stallet och packade inför helgen, sitter fast i Kroken till måndag morgon.. Varför kan inte H. komma redan ikväll? Det händer absolut ingenting på den här delen av ön, mer än sommartid, och då har ju varenda jävel luskat fram oss på kartan.
Så nu ska jag behöva sitta här, uttråkad och rastlös, och bara vänta tills imorgon.. Fast det är klart, har man inte träffats på 2-3 år, är väl en kväll a piece of cake!!

Många tankar blir det, mest i planerande banor. Bilverkstaden efter jobbet på måndag morgon, ungefär samtidigt  kommer hovslagaren och sen ska det jobbas lite i Borgholm. Ska ha "inventering" med J. snart, så vi vet vad som behöver kompletteras. Sedan är det snart dags att börja köra ner en del av flyttlasset för magasinering. Vidare ska jag hjälpa lillasyster att flytta hem hennes grejer från Kalmar på fredag, plocka upp Y. i Borgholm på vägen och tillbringa kvällen med att vara social. Fullt upp som vanligt med andra ord!

Nu kallar studielektyren, bäst att bara kapitulera...

Feberyrande och regnskurar...

Började dagen med en temperaturskillnad på 3 grader, en massa konstiga drömmar och ett ologiskt resonerande... Inte på topp alls! Skulle ha åkt till Eksjö-Nässjö-Mönsterås och hämtat/lämnat BJbord, men det var bara till att ställa in den trippen. Upptäckte att både fårens och katternas mat var slut, så det blev en tur till Borgholm för att införskaffa detta, och vidare till Kalmar för att hämta lillasyster samt betala hästarna.. Kände mig lite piggare när jag kom hem och har nu spenderat hela kvällen på att fortsätta rensa, packa och bära kartonger fram och tillbaka mellan rummen. Slipper tänka så mycket när jag har något att sysselsätta mig med..
Ska snart bege mig ut till stallet för att mocka, fodra och ta in Jorrit. Sedan blir det tidigt i säng, börjar redan klockan åtta imorgon bitti.. 

Jobbar hela helgen, hoppas på att H. kommer och underhåller mig. Kan bli lite lätt  drygt att vistas på samma ställe i tre dygn.. Har fått klartecken från min chef att det är ok, så nu är det honom det hänger på.
Jag håller tummarna..

Helt klart en ok dag, med tanke på starten och det urtrista vädret, som växlat mellan strålande solsken och ösregn hela dagen.. 


Closed down...

Har bara tagit hand om mig själv hela dagen, ledig först och främst- bara det är en toppenstart, solen strålar och jag har tagit en lång, skön ridtur på Jorrit i vårvärmen... Ja,det är i alla fall vad jag önskar att jag kunde skriva utan att ljuga. Sanningen att säga är att det är kallare än på länge, ridturen var allt annat än en angenäm upplevelse, tror att kusen är lite förkyld. Så nu försöker jag att tina upp mig själv med en kopp varm choklad. Trodde att jag skulle kunna glida runt på tomten och få en massa nyttigt gjort, men det var innan mina stackars tår blev förvandlade till is...
Har pratat en lång stund med H också, skvallrat lite om helgen och dess företeelser.. Shit, han tycker att jag blivit en mjukis (i mina mått mätta, hehe), och jag kan ju inte annat än att hålla med honom! Jag har ju inte varit mig lik den senaste månaden.. Men sen kröp mitt gamla jag fram igen och nu är allt som vanligt!! Lite förvånad över att det tog så lång tid att komma underfund med det och nästintill chockad över att det krävdes så lite för att stänga av igen.
Men nog om det.. har mycket viktigare saker att tänka på! Faktum är att jag hunnit beta av en bra bit på min toklånga lista, har dessutom satt den inom tidsramen från och med nu till flytten i april. Ikväll blir det till att fortsätta röja i huset, fixa stallet och styla Bessy. Fast egentligen kan  det nog vara till i morgon kväll då hon kommer vara hos pappa & K. hela dagen, vet ju hur damen brukar se ut och lukta efter att ha varit hemma hos dem.  
Nä, dags att stuffa vidare.. energin flödar! Gårdagens energikick resulterade i att jag lyckades ta mig upp på steghelvetet efter 2 månaders väntan/förnekelse,för att byta alla de trasiga glödlamporna i utebelysningen på stallet.. Det är ju en väldans tur att man inte lider av både av höjdskräck  och är mörkrädd!

Som en käftsmäll.. the bitch is back!!

Det bara small till efter att jag haft en pratstund med kusin B. Haha, fuck it, säger jag bara.. Det verkligen bara slog mig att det här är jag, så som jag ska vara.. Vad fan har jag att må dåligt över? Inte ett skit! Tänker inte vara snäll, har inga planer på att gå varsamt fram och vända ut och in på  mig själv, bara för att jag vet att alla mina hjärnspöken manar mig till att agera så, för att det är "nyttigt" för mig..
Ja, när fan vänder det? Jo, när insikten nitar en med en sjuhelvetes käftsmäll, och det är exakt vad som inträffat!! Har fortfarande mina jobb, sommaren närmar sig- mer blir det, flyttar snart- massor med packning och utrensning att genomföra, har en evighetslång "att-göra-"lista som kommer att bli färdig.Hästen ska komma i ordentlig form innan jag lämnar över honom, vindskyddet rivas, rabatterna rensas, lädret smörjas, gräsmattan räfsas, tattookryssningen och Sweden Rock överlevas och det ska hälsas på vänner... 
Och har jag föresatt mig det- så blir det så!! Så vad fan har jag egentligen att lipa över- INGENTING!!!!
Min totala urflippning häromdagen var välbehövlig, men nu klarar jag mig i minst tio år till!!

"Closing down now, no plans to get back here, so I´m throwing the keys away"...

Bara lite hårdare än innan...

Sänkte garden -men  varför gör jag något sådant idiotiskt? Behövdes inte mycket mer för att jag skulle inse att det är lönlöst att försöka vara någon jag egentligen inte är ämnad att vara.. God kvinna reder sig själv, för vem kan man lita på, om man inte kan lita på sig själv? Blir bara så jävla besviken på mitt tänkande och agerande, men nu är det slut med det. Jag är trött på att fly från mig själv, men det är det enda sätt jag känner till för att överleva, och hittills har det fungerat mer än utmärkt - så varför ändra på något? Har massor att begrava mig i vilket innebär att jag slipper tänka och kan tränga undan känslorna och bara rusa vidare... Bli den fulländade egoisten igen när det gäller att försvara mig mot allt som kanske kan göra ont!! Har dock lärt mig en hel del under den här trippen, så jag ska väl egentligen bara vara tacksam för allt som händer/hänt runtomkring mig. Har fått bekräftat att mina vänner är de absolut bästa i universum, att jag inte dör om jag låter dem komma lite närmare mitt "riktiga" jag. Borde ha insett detta för länge sedan,men de kom i rätt tid- när jag som allra bäst behövde dem. Och mitt i allt kaoset står jag- förvirrad och förundrad över att de faktiskt bryr sig! Jag kommer att fixa det här också, utan tvekan.. Kommer bara bli lite hårdare och kantigare än innan... men vem bryr sig!

Stalldag..

Har precis avslutat en minst sagt bumpy ride - Jorrit har vårkänslor eller så bara jävlas han...
Ska fortsätta med stallet strax, därefter ska jag sätta mig på trappan till sadelkammaren och putsa läder i vårsolen. Sen är det dags att bege sig till jobbet, mannen kommer äntligen hem idag!!

En ganska skön dag i övrigt, fick veta av min chef att de ansökta assistanstimmarna gick igenom- vilket innebär mer lön till mig!! Äntligen vänder det.. Dock finns det vissa hjärnspöken jag inte kan ta tag i under rådande omständigheter, utan får väl acceptera läget och hoppas på att det blir utrett snart ändå! Hoppas kan man ju som sagt..


 

Jag orkar inte fly längre...

Ibland undrar jag varför jag utsätter mig för att bli behandlad som jag blir! Lördagen jobbades det febrilt, därefter var det dags att åka in till Kalmar för att tömma hjärnan. Förfesten- av trevlig och lugn art, var kanon. Utgången ok- vann dessutom en del pengar! Avslutningen på kvällen vet jag inte ens om jag vill nämna... ont gjorde det. Trodde jag skulle få en chans att reda ut alla missförstånd,förklara mig, min rådande situation och varför jag agerar/reagerar som jag gör. Uppenbarligen var det inget som var av tillräcklig betydelse för den som var ämnad att höra detta. Fick mig ytterligare en riktig jävla näsbränna. I nuläget vet jag inte alls var jag ska göra av mig själv.. Det gör bara ont att inte känna sig värd något.. Allt jag vill är ju att få behålla denna person i mitt liv trots allt, ska det vara så jävla svårt att förstå? 
Tack vare en spontan,lång théstund och alldeles för många cigg fick jag iallafall ur mig en hel del av allt jävelskap. M. är en alldeles underbar person, som verkligen säger precis vad han tycker och tänker. Dessutom lyckas han vinkla aspekterna i alla möjliga och omöjliga riktningar. Otroligt nog tryckte han också på de mest känsliga punkter, och konstaterade att vad jag behöver är en total utrensning av systemet. Jag är så glad att vi tagit upp kontakten efter alla dessa år! Som om detta inte vore nog har han satt så många tankar och känslor i spel att det faktiskt resulterade i att jag bröt ihop i morse. Frågan är nu hur jag ska hantera detta, vad jag kan lära mig och hur jag ska lappa ihop mig själv för att inte bli ännu mer hårdhudad. För innerst inne vill jag inte vara en känslokall bitch, jag orkar inte fly från mig själv längre... 

Utrensning och nostalgivrål...

Borde egentligen sova för länge sedan, med tanke på att den kommande dagen blir lång! Men som vanligt har jag inte hunnit varva ner tillräckligt för att ha ro till det.
Har fördrivit dagen med högst ointressanta uppgifter som att tvätta, sortera papper, jobba och packa. Drabbades av ett obevekligt nostalgibehov efter jobbet, det var bara till att bejaka, sätta igång stereon och vråla ikapp med Whitney.. Varning för begynnande Bonnie Tyler-röst utfärdas. Det märks- utan överdrift, att det var länge sen mina chockade stämband fick anstränga sig så hårt. Men jag får väl passa på nu, medans jag inte har några grannar som störs...
Har inte så mycket mer att tillägga just nu... måste försöka sova ett par timmar innan det är dags att jobba igen.

"If you can´t stand to fall, you should not stand at all.
 If you can´t be small, you should not be at all.
 Why always try to be the sun up in the sky?
 If you are strong-show me you´re weak sometime"...


Obemärkta dagar...

Ännu en dag av mitt liv har glidit obemärkt förbi. Underbart väder, tog en tur med Jorrit och grejade lite på tomten efteråt. Har nu hunnit plocka ihop en duktigt lång lista att sysselsätta mig med i helgen. Pratat i telefon- som vanligt, med A,Y,P,T,S,N,P&L. Att mina käkar inte hoppat ur led!
Festplanerna inför helgen håller i sig, dock blir det senare ankomst än tänkt eftersom jag inte slutar jobba förens vid 21.. Men jag har varit med förr- kommit sist till kalaset, hunnit ikapp med berusandet och varit i minst lika god form som alla andra som hållt igång X antal timmar längre än jag. Tänker däremot inte ha några större förhoppningar, brukar bli absolut bäst om man tar det som det kommer!

Morgondagen kommer att bli ofantligt lång, har föresatt mig att fixa en mängd saker innan och efter jobbet.. Bland annat ska Jorrit ridas, alkoholhaltiga drycker inhandlas, papper rensas, packandet fortgå,hovslagaren kontaktas, och Bessy göras fin, både päls, klor och tänder ska få sig en omgång. Och eventuellt kommer P. förbi en sväng efter jobbet..

Är äntligen trött, ska försöka somna bums, så att det inte vänder. Hinner ju i och för sig med en hel del under nätterna, men jag måste lära mig att koppla av och sova så jag inte vänder helt på dygnet igen...

Åldersnoja och utrensning...

Efter att inte ha gjort nästan någonting på hela dagen, förutom att rida, jobba ett kort pass och dricka thé med min blivande kombo, fick jag ett ryck frampå småtimmarna- flyttpackandet är i full gång! Paniken över att inte få avsluta den här hushistorien omedelbart håller på att driva mig till vansinne. Jag vill bara här ifrån! Men eftersom ingen annan tar hand om djuren innan 1:a maj, och hästen fortfarande sover inne om nätterna får jag vackert vänta. Men i ren tristess och rastlöshet har jag nu börjat packa ihop den del av mitt bohag som inte används!
Och med utrensningen kommer hela "jag ska börja mitt nya liv"- processen igång. Innan trettio fyllda ska jag vara tillbaka i samma shape som jag var för 8-9 år sedan. Har sagt det allt för länge nu, men det enda som krymper är tidsrymden. Blev duktigt peppad när jag insåg att jag har mängder av sköna klädesplagg som sitter allt annat än bra, och jag vägrar att skänka bort eller kasta dem. Dessutom måste jag loosa en del vikt och träna ordentligt tills jag ska uppfylla ännu ett mål vid den viktiga tidsgränsen... (åldersnoja?) Framför allt måste jag sätta mig ner, hitta inspirationen och vara kreativ för att uppfylla detta mål!

Imorgon blir det att fortsätta med packandet, rida och sysselsätta hund. Ta tag i alla tråkiga papper, planera och rensa behövs också läggas lite energi på. Har lyckats styra upp helgen med häst- och hundvakt.. så jag slipper köra hem i olagligt tillstånd på söndag morgon för att sköta om kusen. Behöver verkligen tömma hjärnan på all skit som kretsat under senaste tiden!!!

Det finns människor inte ens djävulen vill ha...

... just idag känner jag mig bara väldigt liten och ynklig. Är i behov av någon som bara ser att det enda som kan lugna kaoset lite, är en kram och några vänliga ord. Orkar inte tänka, vill inte diskutera läget, vill bara vara. Har försökt att dämpa den ständigt pågående hjärnverksamheten, försökt minimera analyseradet och funderandet så mycket som möjligt. Men mitt ekorrhjulet till liv, highspeedar vidare. Det absolut värsta är att jag inte har en aning om vart jag är på väg,hittar ingen karta och det saknas skyltar för att visa hur jag ska nå fram, trots att mina mål är hyfsat tydliga. Jag är bara så otroligt trött! Varför kan det inte bara få vara en ok och bekymmersfri tillvaro, om så bara för en liten tid framöver? Tänk om jag bara kunde förmå mig att stänga ute omvärlden den tid det tar att reparera de skador som uppstått? Men det är klart, vill det jävlas- så jävlas det fullt ut!! Hittar egentligen endast en positiv mening med detta, man måste crasha ibland för att verkligen inse hur lyckligt lottad man faktiskt är!

Har inte gjort många knop idag, har helt enkelt inte funnits någon energi för att åstadkomma ens de små vardagliga underverken! Mycket telefontid (Y,J,N,T,H,A,F,S&B) - som vanligt! Kusin B. var här på en lunchthé. Verkade vara gladare än på mycket, mycket länge. Har dessutom blivit helt förälskad efter att ha plöjt igenom en massa klipp med Björn Gustafsson... grym han är!!! Utmärkt negligeringsterapi!

Kollade om det fanns någon ny information angående G´s tillstånd.. inga nyheter= goda nyheter!! Är förmodligen ledig imorgon, om det inte inträffar ett mirakel!

Ska nu låta tröttheten ta överhand, bara för att försöka glömma denna dag..

" Tiden läker det tanken inte kan läka"....


Insikt och eftertanke..

Mitt liv känns som ett tivoli, där karusellerna snurrar för fort, lustiga huset är för ohumoristiskt och spökhuset är så banalt att man misslyckas ingjuta ens minsta känsla av inbillad skräck. Jag bara står där, oförmögen av tristess och rädsla,att deltaga i händelserna som utspelas runtomkring. Det som ska föreställa vara mitt "liv"...
Alla dessa MÅSTEN i min vardag kväver mig, får mig att gå miste om livets relevanta upplevelser. Jag MÅSTE bara en enda sak under min levnadstid, nämligen att dö! Det är ett faktum som inte går att kringgå- en dag  är det dags att glida vidare...
Tänk om man bara skulle skita i alla måsten och börja ta tag i den underprioriterade kategorin - vad jag VILL göra/uppleva/känna/se...
Mycket har hänt under den gångna veckan. Merparten av tankegångarna har nog uppkommit under helgens diskussioner, föregående veckas händelser och mitt uteblivna avslut/hämnd. Men jag är varken ledsen eller förbannad, bara besviken, men jag får ta det. Världen går inte under bara för att jag inte får min vilja fram, fastän jag ogärna erkänner det- ens för mig själv. Har lagt beslutet i någon annans händer och trots att det är ovant att släppa kontrollen, är detta en otroligt nyttig lektion i interaktionens ädla konst. Tyvärr kan det innebära att jag förlorat en potentiell vän, men jag ångrar absolut inget av det som skrivits eller sagts, jag menar varje ord.
Nåväl, framtiden får utvisa var vi slutligen hamnar.

" Du kan inte förbjuda sorgens fågel att flyga över Ditt huvud,
  men Du kan förhindra att den bygger sitt bo där"..


Systradate och melodifestival...

Dagen i sig har varit ganska innehållsfattig, "smet" iväg en stund från jobbet för att testa kameran. Har bestämt mig för att aldrig någonsin bosätta mig någonstans där det inte finns närbeläget öppet vatten.. Havet är dövande mäktigt och bara så otroligt vackert. Finns ingenstans i hela världen, där jag kan rensa systemet och få grepp om mina förvirrade känslor och tankar, som vid havet...

Kvällen har spenderats i systrarnas sällskap. Käkade och kollade sedan på en katastrofal deltävling av melodifestivalen. Absolut sista gången jag ödslar någon energi på sådan skit!! Kan någon vänlig själ förklara för mig vad det bosniska(?) bidraget hade där att göra? Jag är allt annat än rasistisk, men jag tycker att det är bra galet att det ens kan övervägas att en deltagare som sjunger på ett obegripligt språk får deltaga. Eller man kanske helt enkelt inte är tillräckligt mångfasetterad, när man inte förstår vad det är som eventuellt ska representera Sverige i kommande final? Skulle uppskatta om man förstod innebörden av texten, men men...

Hursomhelst blev jag räddad av H. som behövde prata av sig lite..
Blev ganska sent med tanke på att jag ska inställa mig på jobbet vid klockan åtta imorgon bitti, eftersom frun i huset är sjuk..  Har ett långt pass framför mig, kommer inte att landa förrens på måndag eftermiddag igen!
Tänkte förena nytta med måsten och plugga lite, vilket det är hög tid för!!


.. det kunde ha varit värre!

Den gångna dagen har varit intressant. Har haft ett långt, uttömmande samtal med Buddy P. Alltid lika fascinerande att prata med en man med hjärna! Det absolut bästa med denna relation är att den är så avslappnad och ärlig, alltigenom baserad på vänskap numera!
Skulle ha fixat iordning för morgondagen, men hann inte längre än till städskåpsdörren innan A. ringde.
Älskar människor som inte är beroende av daglig kontakt för att bekräfta min vänskap! Finns en viss tillfredsställelse i att veta var man har varandra, att de finns där när man behöver dem som bäst!

Fick plocka in häststackaren extra tidigt ikväll eftersom det nästintill stormar. Herr´n gillar inte vädret nämnvärt mycket, utan rusade runt som en besatt i hagen. Det var inte det lättaste att försöka manövrera 700 kg häst när nerverna ligger utanpå kroppen på honom, kan jag garantera. Bessy däremot, fick jag tvinga in efter ett par timmar i blåsten - högst missnöjd med att behöva lämna sin favoritplats belägen mitt på gården.. men hon är ju platinablond, så jag är inte särskilt förvånad. Ska strax försöka sova lite innan det är dags att börja jobba igen.
Måste bara dra en sväng med dammsugaren och diska upp lite kvickt!!

Mycket tankar som cirkulerar, men jag börjar få grepp om situationen. Det går åt rätt håll, äntligen!

"Och när allt kommer omkring- det kunde ha varit mycket värre"...


Kortfattat...

Snabbresumé av gårdagen:

Försov mig, fixade till min alldeles förvuxna page, tvättade av bilen, låååång fika hos syster, red,mockade stallet,färgade håret, jagade häst i 45 minuter- suck!, fikade med B. och lämnade hund, hämtade J. katastrofal utekväll i trevligt sällskap av J & A, skavsår i hörselgångarna efter plågsamt många karaokeframträdanden, nattamat hos M, lämnade J, åkte hem och sov!

Idag har jag inte gjort mycket nytta! Hämtat paket och ännu fler lådor, lunchat med Y, skjutsade henne till Kalmar(diskussioner och spånande - som vanligt!!) och hämtat hund. Blev nyss inringd på jobb, borde ha sagt nej eftersom det behövs en uppfräschning innan syskondaten på lördag, för det lär jag inte hinna med imorgon då det bara blir till att ta hand om djuren och att arbeta hela dagen! Ja, det är väl bara att avsluta och bege sig...

Saknad? Nja, snarare frustration för tillfället... aaggghhhh!

" Till Kristina...

.. som kommenterat Besserwisserf****r...

Tycker att jag har försökt framhäva att min blogg är till för att vädra MINA tankar, åsikter och känslor. Vill man läsa den, so fine- gör det. Men så länge jag inte går till namnsatt personangrepp, så anser jag att jag har yttrandefrihet! JAG rår inte för att man går in och namnger sig själv genom att kommentera mina inlägg. Dessutom ska väl tilläggas att mycket här är skrivet med en stor mängd självironi. Att jag drar upp mina emotionella aspekter är ett sätt för mig att bearbeta saker och ting. Endast ett fåtal vet tillräckligt mycket om mig och min historik.
Min mening var inte att trycka ner någon, och jag vet faktiskt inte vilka som läser det jag skriver.
Men visst är det lätt att döma när endast en version av händelsen är serverad.

Intuition bortskänkes...

Återigen känns det som om någon håller mig i fötterna och skakar febrilt. Är mer emotionellt labil för tillfället, än jag velat erkänna för mig själv. Handlingen som fått mig ur kurs känns bara så onödig. Min intuition har redan skvallrat, men jag har tryckt ifrån mig känslan av att det är något som inte stämmer. Försökt negligera faktum, men det är lönlöst! Så nu sitter jag här- ovanligt dumknullad- till och med för att vara jag! Fan, fan, fan!!
Och värst av allt är att mina hjärnspöken har fått liv igen, har inte hunnit strypa näringstillförseln- än!
Det som stör mig mest är att jag inte får min vilja fram, så det kommer att ta längre tid att lappa ihop mig själv den här gången. Jävlars, jag vill ha min hämnd.. Jag behöver min hämnd, för att komma vidare, för att bygga på muren- som vid det här laget får Alcatraz att framstå som en öppenvårdsanstalt.. Någon som är i behov av lite magkänsla? Jag skänker mer än gärna bort min!

Dagen har spenderats på arbete, hämta banankartonger och mängder av thé hos J. Behövde verkligen det!
Massor av galenskaper, skvaller, skrattande, funderingar och utflippande. Hade tänkt rida en runda efter jobbet, men det var nästan mörkt när jag kom hem, så det får vara tills imorgon!

Bör hoppa i säng nu, har ett fullspäckat schema under morgondagen!!

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0